Arkivfynd

Arkivfynd

Arkivfynd

Jag hittar oavbrutet uppgifter i arkiven som jag själv inte har någon egentlig nytta av men som skulle kunna intressera andra. Uppgifter som ger en inblick i förhållanden förr i tiden eller helt enkelt bara är roliga eller intressanta. Här kommer jag fortsättningsvis att placera dessa.

Hungersnöd i Västergötland

2016Posted by gorek.se Sun, January 17, 2016 09:12:38

I slutet av 1500-talet skedde stora översvämningar med påföljande hungersnöd i Västergötland. En berättelse om detta skrevs in i Örlösa kyrkobok och hundra år senare befallde konungen att denna berättelse skulle läsas upp i kyrkorna. Nedanstående avskrift finns i Medelplana C:2 sidan 225. Eftersom den spreds över hela landet finns sannolikt en tryckt version av detta på KB.

En kort berättelse om den svåra och bedrövliga tid, som vårt k fädernesland övergick Ao 1596,1597 och 1598; vilken berättelse är dragen av örlösa Kyrkobok Ao 1695 på vilket år herren Gud oss med syndastraffet storligen hotade.

På det första förskrivna år nämligen 1596 om midsommartid var jorden överflödeligen beklädd med härligt gräs och mycken säd, att alla människor mente att det skulle bliva korn nog i landet, men om Prästemotstid då folket var i Skara marknad kom så mycket regn och flod att alla broar flöt ut, att folket hade stor möda och bekymmer huru de skulle komma hem igen: och av samma flod begyntes syndastraffet, ty vattnet gick över alla åkrar och ängar, att säden och gräset blevo fördärvade och blev alltså litet både korn och hö. Om hösten där efter blev kölden så stark att ingen fisk kom till lands, den myckna och otidiga väderleken, för synden skull, förtog Guds gåvor både i sjön och vattnet så väl som på landet, kläderna ruttnade av ryggen på det fattiga tiggarfolket: Om vintern blev boskapen sjuk av det ruttna hö och halm som togs upp utur vattnet, så att de som hade 100 getter och får kunde icke behålla 1 eller 2 snarast sagt alls intet av dem, sammaledes gick det med kor och ung nöt och hundar som frossade asen blevo och döda. Jorden blev sjuk i förbemälte 3 år att hon icke kunde bära sin fullkomliga frukt som tillförne.

Efter dessa föregångna plågor gack det människan till att de som sutto vid goda hemman, viste sitt unga folk ifrån sig för nöden skull, och många sina egna barn, som icke gåto för den ynken att de skulle svälta ihjäl hemma hos fader och moder; Sedan gingo föräldrarna från hus och hem vart de kunde till dess de lågo döda av hunger och svält ty det var så dyr tid, att en god oxe som kostade 6 riksdaler gavs för en tunna korn och en ko för en ½ tunna. De som gåvo silver, gåvo i förstone 1 lod för skäppan och strax där efter 2 lod, förgyllt och oförgyllt kostade allt lika.

Folket mal och hackade mycket som intet var tjänligt till bröd nämligen mask, dråsa, agnar, knippel, bark,hasselknopp, nässlor, löv, hö, halm, vitmossa, nötskal, orteris, där av människan blev så maktlös och svullnade upp kroppen och stod skiär, och att otaliga många blev döda där av, och det fattiga tiggarfolket, som intet fick i sin mun, lete och sökte efter ben i bänkarna till att koka och göra sig sod uppå; funnes och så många människor döda på markerna utmed gärdsgårdar och enebackar havande rökullegräsfrö som växte på åkrar och annat slag gräs i munnen, hemma i husen under logar i bastugu-ugnar och varest de kunde sig intränga funnes där vara döda, så att de Gud bättre där med var nog till att göra dem till kyrkogården och förhjälpa ehuruväl hundar många av de dödas kroppar uppåto. Barnen svälte ihjäl på sina moders bröst, ty de hade intet att giva dem att äta. Många kvinnspersoner så väl som manspersoner unga och gamla nödgades i hunger gå till att stjäla att icke en kunde behålla sina håvor varken innan eller utan lås. Byggdes och galjar i vart härad och hängdes fulla; av kvinnfolken skars av håret och öronen vid galjan.

Uti Söderby i Gillestad socken på Kållands härad en vid namn Jon Börgesson i hungern och döden åt av fingrarna på sig själv. Äkta folk som kärliga voro gingo i suck och gråt och jämrade sig att de skulle uti sådan nöd slita sitt äktenskap och vandra isär och aldrig mer få se varandra i denna världen.

För hunger skull blevo många lamslagna och till döds slagan av dem som miste sina ägodelar genom stöld. I en fri marknad kunde en människa icke få köpa så mycket hon kunde släcka hunger med. Och var människan så omättlig att hon intet kunde bliva mätt och allt detta för synden och obotfärdigheten skull.

Och gick människan som hon hade gått neder i jorden.

I förbemälte så och flera plågor kom blodsoten som så hårt tvingade människan att otaliga många dödde. Tå hörde man ingen träta, slagsmål bannas eller förtörna ( ) guds son och sträcka vid hans h död och pino och komma kristi sår till att blöda på nytt som det tillförne skedde och ske ännu i denna dag Gud bätter oss arma syndare att människa är så ond och kan sig icke besinna, och låta sådana plågor och syndastraff beveka sig ifrån synd och ett elakt leverne, ifrån eder och svärjande, Guds H namns förtörnande, högfärd och obotfärdighet etc, utan fast mer frukta sig och bäva för Christi dom och hårda tilltal hos Matth: Gör bot i förbannade ()

Detta vittnar jag Lars Persson i Söderby i Gillstad socken och Örlösa gäld på Kålland och haver begärt att skrivas skulle och bekostat skriften och begära min kyrkoherdes samt flera goda mäns vittnesbörd som denna övergångna förfärliga plågor och nöd veta så väl som jag. ........




Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.