Arkivfynd

Arkivfynd

Arkivfynd

Jag hittar oavbrutet uppgifter i arkiven som jag själv inte har någon egentlig nytta av men som skulle kunna intressera andra. Uppgifter som ger en inblick i förhållanden förr i tiden eller helt enkelt bara är roliga eller intressanta. Här kommer jag fortsättningsvis att placera dessa.

Något om prästerliga tjänster

2016Posted by gorek.se Wed, January 20, 2016 21:58:37

Under 1600-talet kunde inte de som tillhörde andra religiösa riktningar än protestantismen förvänta sig några prästerliga tjänster i svenska kyrkan. Vigsel, dop och begravning var förbehållen de som bekände sig till den sanna kristna tron, det vill säga den lutherska. När en präst, Laurentius i Åls socken hade ” emot ordinantian begraffwit en Tartare” fick han böta 2 daler till domkyrkan. De fem daler som Tartarerna hade gett till Åls kyrka för lägerstaden fick han överlämna till domkyrkan (Västerås domkapitel 6 februari 1622). Det framgår inte vilken religion dessa Tartarer bekände sig till. Med tanke på att den döde begravdes på kyrkogården får man ändå förmoda att de var kristna. Den huvudsakliga anledningen till just denna reprimand var inte en avvikande tro utan framför allt att det var en tartar som begravdes.

År 1629 den 14 februari kom kyrkoherde Johannes i Skultuna till Västerås domkapitel och frågade hur han skulle göra med Gertrud, den nu avlidna hustrun till mässingssmeden Nicolaus vid Skultuna bruk. Hon var calvinist och hade inte velat ta emot prästen för nattvard på sin dödsbädd. Kvinnan dog i samband med barnafödsel och prästen undrade därför också hur han skulle förhålla sig till barnets dop. Domkapitlet bestämde att barnet skulle döpas men att faddrarna skulle bekänna sig till den lutherska kyrkan och upptukta barnet i denna religion. Vad gällde hustrun skulle hon få läggas i kyrkogården där tyskar och andra främmande var begravna. Hon skulle betjänas med klockringning men ingen präst fick utföra någon begravningstjänst. Med tanke på barnets dop får man förmoda att Nicolaus var lutheran. Den 22 februari döptes barnet till Leonard. Faddrar var mäster Ludvig, mäster Jakob Hansson och hustru Kerstin. Alla boende vid mässingsbruket.

Några år tidigare, 1620, hade domkaptlet låtit anställa förhör med samtliga smeder vid mässingsbruket. ”7 oktober 1620 framkom mester Joachim vid mässingsbruket i Skultuna socken med åtta sin mästersvenner och begärte att de måtte komma till sakramentet, tå blevo de först tillfrågade var de voro födda och till vilken religion de sig bekände. Tå bekände de var sin patriam och vid vår religion den Lutherska och äre dessa deras namn, Karsten Pipares Lybecensis, Michel Newendorf Stetinensis, Samuel Schröder Elsenburgensis i Landt Brunswich, Hans Wichleer Wermingrodensis och i Lanndt Brunswich, Casper Pumier Gohlanriensis, Simon Fruncke Hessus mäst uppfödd här i Sverige, Kordt Hitter Hohlaniensis, Mattias Adam Elsingburgensis. Och efter de voro födda på de orter som Lutherska religionen läras och där utinnan educati och sig till henne bekände blev dem efterlåtit att gå till herrans nattvard”.